Nordic-Baltic Hydrogen Corridor

Målet för projektet Nordic-Baltic Hydrogen Corridor (NBHC) är att utveckla vätgasinfrastruktur från Finland via Estland, Lettland, Litauen och Polen till Tyskland under början av 2030-talet. Syftet är att transportera förnybar vätgas mellan dessa sex länder.

Projektets parter är gasöverföringsnätsoperatörerna Gasgrid (Finland), Elering (Estland), Conexus Baltic Grid (Lettland), Amber Grid (Litauen), GAZ-SYSTEM (Polen) och Ontras (Tyskland). Gasgrids roll är särskilt kopplad till utvecklingen av ett rikstäckande stamnät i södra Finland samt marknaden i Östersjöregionen.

NBHC-projektet främjar en hållbar energiekonomi och EU:s övergång till ett renare energisystem genom att koppla samman produktion och användning av förnybar och koldioxidsnål vätgas i sex EU‑medlemsstater. Projektet stöder uppnåendet av både EU:s och regionernas klimatmål och är en del av EU:s REPowerEU-plan, vars mål är att diversifiera EU:s energikällor, minska energiförbrukningen och påskynda övergången till ren energi. Projektet är kopplat till EU:s vätgasstrategi, den europeiska gröna given samt åtgärdspaketet Fit for 55.

Rörledningen stärker den nationella försörjningsberedskapen och leveranssäkerheten i Europa. Enligt uppskattningar kan den planerade rörledningen som bäst minska koldioxidutsläppen med upp till 37 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år fram till 2050.

I den första fasen av NBHC-projektet utarbetades en förstudie som färdigställdes sommaren 2024. De viktigaste resultaten från förstudien finns i bilagan till NBHC-förstudien. Förstudien fastställde de centrala förutsättningarna för genomförandet av NBHC:s vätgasledning. Enligt förstudien skulle den cirka 2 500 kilometer långa vätgasledningen möjliggöra överföring av upp till 2,7 miljoner ton (Mt) förnybar vätgas per år mellan länderna fram till 2040.

Under 2025 gick projektet vidare till genomförbarhetsstudiefasen, som har beviljats EU‑finansiering inom CEF‑programmet. I denna fas tar projektet fram en uppdaterad bild av rörledningens tekniska lösning och dess kommersiella förutsättningar. Projektet kommer också att bedöma varje nationell rörledningssträcka separat med beaktande av respektive lands särskilda behov. Utredningsfasen pågår fram till våren 2027.

Projektet Nordic-Baltic Hydrogen Corridor tilldelades EU:s PCI-status (Project of Common Interest) i april 2024. Syftet med PCI-projekt är att bygga mer integrerade och hållbara energimarknader inom EU och att stödja genomförandet av energi- och klimatmålen.

PCI-status kan beviljas projekt som är centrala för EU:s inre energimarknad och för att uppnå energi- och klimatpolitiska mål: prisvärd, leveranssäker och hållbart producerad energi samt minskning av koldioxidutsläpp. För att erhålla statusen ska projekten ha en betydande inverkan på energimarknaderna och marknadsintegrationen i minst två EU‑länder, öka konkurrensen på energimarknaderna och förbättra EU:s energisäkerhet bland annat genom att integrera förnybara energikällor.

PCI-statusen möjliggör förenklade tillståndsprocesser och möjlighet att ansöka om finansiering från EU:s Connecting Europe Facility‑program (CEF). Projektet beviljades totalt 6,8 miljoner euro i CEF-stöd. Finansieringen gör det möjligt att föra projektet vidare mot genomförande och stöder utvecklingen av en europeisk vätgasekonomi.