Nordic-Baltic Hydrogen Corridor
Projektet Nordic-Baltic Hydrogen Corridor (NBHC) syftar till att utveckla vätgasinfrastrukturen från Finland via Estland, Lettland, Litauen och Polen till Tyskland i början av 2030-talet. Målet är att transportera förnybar vätgas mellan de sex länderna.
Parterna i projektet är systemansvariga för gasöverföringsnätet: Gasgrid, (Finland), Elering (Estland), Conexus Baltic Grid (Lettland), Amber Grid (Litauen), Gaz System (Polen) och ONTRAS (Tyskland). Gasgrids andel hänför sig särskilt till utvecklingen av det vätgasnät som täcker hela södra Finland och marknaden i Östersjöområdet.
En del av EU:s vätgasstrategi och REPowerEU-planen
NBHC-projektet främjar en hållbar energiekonomi och EU:s övergång till ett renare energisystem genom att kombinera produktion och förbrukning av ren vätgas i sex medlemsstater. Det stöder uppnåendet av både EU:s och regionernas klimatmål och är en del av EU:s REPowerEU-plan som syftar till att diversifiera EU:s energikällor, minska energiförbrukningen och påskynda övergången till ren energi. Projektet hänför sig till EU:s vätgasstrategi, EU:s gröna giv och beredskapspaketet Fit for 55.
Rörledningen kommer att förbättra den nationella försörjningstryggheten, leveranssäkerheten och mångfalden i försörjningen i Europa. Enligt uppskattningar kan det rörsystem som byggs i bästa fall minska koldioxidutsläppen med upp till 37 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år fram till 2050.
Projektets faser
I den första fasen av NBHC-projektet gjordes en förstudie av projektet, som blev klar hösten 2024. De viktigaste punkterna i förstudien (PDF) (Öppnar en ny flik). Förstudien slutfördes i slutet av 2024. I förstudien fastställdes de viktigaste förutsättningarna för genomförandet av NBHC-vätgasledningen. Enligt förstudien skulle upp till 2,7 miljoner ton (Mt) förnybar vätgas årligen kunna överföras mellan länderna i NBHC:s cirka 2 500 kilometer långa vätgasledning fram till 2040.
För närvarande har projektet under 2025 framskridit till en genomförandeutredningsfas som har fått EU:s medfinansiering för CEF-projekt. Under genomförbarhetsutredningen skapar projektet en uppdaterad bild av rörets tekniska lösning och dess kommersiella förutsättningar. Projektet kommer också att bedöma varje nationell rördel separat med beaktande av deras nationella specialbehov. Utredningsfasen fortsätter ända till våren 2027.
Projektet har beviljats EU:s PCI-status och CEF-stöd
Projektet Nordic-Baltic Hydrogen Corridor fick i april 2024 EU:s PCI-status (Project of Common Interest, PCI). Syftet med PCI-projekten är att skapa en mer integrerad och hållbar energimarknad inom EU och att stödja uppnåendet av energi- och klimatmålen.
PCI-status kan beviljas för projekt som är centrala för EU:s energisystem på den inre marknaden och för uppnåendet av de energi- och klimatpolitiska målen: förmånlig, trygg och hållbart producerad energi samt minskade koldioxidutsläpp i enlighet med Parisavtalet. För att ett projekt ska beviljas PCI-status ska det ha en betydande inverkan på energimarknaden och marknadsintegrationen i minst två EU-länder, öka konkurrensen på energimarknaden och öka EU:s energitrygghet, bland annat genom att integrera förnybara energikällor.
PCI-status möjliggör förenklade tillståndsprocesser och möjlighet att ansöka om finansiering från EU:s program Connecting Europe Facility (CEF). Projektet beviljades sammanlagt 6,8 miljoner euro i stöd. Beviljandet av finansiering gör det möjligt för projektet att framskrida mot genomförandet och stöder utvecklingen av en vätgasekonomi som omfattar hela EU.
Projektschema
text
Fakta
text